År 1997 samlades 131 utlandsfinländska organisationer i Helsingfors och beslutade att grunda Utlandsfinländarparlamentet för att ”representera finländare som lämnar Finland, bor utomlands och återvänder samt deras efterkommande.” Finländska samhällen runt om i världen inbjöds att delta i verksamheten, och Suomi-Seura rf ombads fungera som parlamentets sekretariat. Samma möte godkände också reglerna för Utlandsfinländarparlamentet.
Parlamentet har två verksamhetsformer: regional verksamhet och att hålla sessioner. Parlamentets verksamhetsområde täcker hela världen men är indelat i åtta regioner: 1) Norra Europa, 2) Östra Europa, 3) Centrala Europa, 4) Södra Europa, Afrika och Mellanöstern, 5) Kanada, 6) USA och Latinamerika,
7) Australien och Asien, samt 8) Finlands-svenskar i världen.
Den regionala verksamheten koordineras av en regionrepresentant som väljs vid en parlamentssession och fungerar som vice talman för Utlandsfinländarparlamentet.
Den andra verksamhetsformen är att hålla sessioner. Under sina 20 år av verksamhet har Utlandsfinländarparlamentet hållit totalt 10 sessioner. Tillsammans med Suomi-Seura har parlamentet främjat många viktiga frågor för utlandsfinländare, såsom dubbelt medborgarskap, brevbaserat röstningssystem och finska skolor utomlands.
Organisationer kan delta genom att ratificera Utlandsfinländarparlamentets regler. Därefter kan de kontakta sin regionrepresentant och börja förbereda förslag till nästa session, som är planerad att hållas år 2025. Under sessionen behandlas förslagen i olika utskott, varefter de antingen godkänns eller förkastas i plenum.